Igår, på en av de vackraste höstdagarna, somnade min morfar in. Han fick äntligen vila efter ett långt liv och efter en lång tids sjukdom som sakta tog honom ifrån oss. Min morfar – min absoluta bästa vän när jag var liten. Jag har haft den lyxen att få växa upp med en närvarande, kärleksfull och framför allt busig morfar. En morfar som gav mig barndomsminnen fyllda av glädje, skratt och trygghet.

Vi gjorde så mycket tillsammans; vi barn fick alltid vara med. Och mitt allra finaste barndomsminne är just med honom. Det är när vi smög upp tidigt på juldagsmorgonen, drack en kopp te och sen gick till julottan. Jag vet egentligen inte var idén kom ifrån, för ingen av oss var särskilt troende, men promenaden dit var magisk. Knarrande snö under skorna, bitande vinterkyla och julstjärnor som lyste i några fönster. Det kändes som att det bara var han och jag i hela världen som var vakna. Jag minns att vi pratade om allt möjligt, men det viktigaste var känslan av att få ha honom helt för mig själv – en helt egen stund på jorden.

Så vila nu, morfar. Var med mormor och ställ till lite bus där ni är. Tills vi ses igen.
Jag älskar dig.

PS: jag lovar att mata småfåglarna Klas så länge ❤

I söndags var det fars dag, så jag bjöd hem mamma och pappa på middag. Jag lagade en mustig högrevsgryta – perfekt comfort food när det är mörkt, kallt och grått ute.

Till dukningen testade jag ett tips jag hittade hos UnderbaraClara: att göra ljus av äpplen. Så enkelt, men så otroligt stämningsfullt! Det gav bordet en varm och höstig känsla.

Jag tycker det är så roligt att göra något extra till middagar ibland – små detaljer som gör att det känns lite mer speciellt.

När ljusen brunnit ut så tar jag ur värmeljuset och slänger äpplena till rådjuren. Härligt när vi både har fåglar och rådjur inpå knuten.

Äntligen var det hans tur att fylla år. Eftersom han är född sent på året har han längtat länge efter att få komma ikapp kompisarna i ålder – men nu så!

Till kalaset bjöd vi in släkten, och även ett litet skelett 😉. Det blev en dag fylld av skratt, tårta och glada miner. När vi frågade hur han tyckte dagen hade varit, svarade han stolt att det var den bästa födelsedagen någonsin. En väldigt nöjd kille, med andra ord. ❤️

Efter att både Halloween och födelsedagskalas är avklarade, kan vi äntligen börja blicka mot det jag tycker är den mysigaste tiden på året – julförberedelserna. ✨

Jag tänker försöka få till lite julgodisbak redan nu, med sådant som går att frysa in och förbereda i god tid. Nästa helg har vi planerat att börja skriva önskelistor, vilket alltid känns som starten på julen.

I år blir det extra roligt eftersom Ludvig verkligen börjar förstå vad som händer. Han är så taggad – och jag längtar efter att få förbereda allt tillsammans med honom. Han älskar ju att vara med i köket, så det lär bli både mjölstänk och skratt.

Lukas är redan helt inne i julpeppen. Han älskar högtiden minst lika mycket som jag, så här hemma är det full julstämning redan innan första advent! 🎄

Idag är det världens bästa Lukas födelsedag 💙
Tio år! Hur är det ens möjligt? Du är en klok, omtänksam och alldeles underbar kille som förgyller alla mina dagar. Att få vara din mamma i tio år har varit de bästa tio åren i mitt liv – fyllda med skratt, kramar, bus och så mycket kärlek.

Idag ska det förstås firas! Vi började morgonen med frukost på sängen och paket. Lukas var så lycklig över sin present – en ratt till datorn, något han önskat sig länge. Han blev faktiskt lite rörd, och det värmde hela hjärtat att se.

Senare i eftermiddag kommer familjen hit för att fira med fika, och jag ska strax bege mig mot affären för att handla det sista. Till middag blir det födelsedagsbarnets favoriträtt – sojaglaserad lax. Receptet hittar du [HÄR].

Hoppas att ni också får en riktigt fin dag 💙✨

När vi skulle karva pumpor innan Halloween bakade jag en pumpasockerkaka som blev väldigt god. Lukas sa att den påminde lite om morotskaka och jag tyckte att det var mycket mjuk pepparkaka över den. Oavsett så var den en liten tjuvstart mot julsmakerna också vilket inte är helt fel. Receptet till den här hittade jag i ”Underbara vinter” av Clara Lidström, en fantastisk bok som vi även hittat favoriten glöggsangria från. Här kommer receptet, dock något modifierat:

Ingredienser:
½ butternutpumpa
2 dl farinsocker
2 ägg
1 dl olivolja
3 ½ dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk malen kanel
1 tsk malen kryddnejlika
3 krm malen muskotnöt
Till glasyren:
200 g naturell färskost
½ dl florsocker
2 msk pressad citronjuice
gul karamellfärg
lingon till dekoration

Gör så här:

• Skala och skär pumpan i mindre bitar. Koka tills den är mjuk och mosa sedan ihop till en puré. Låt svalna
• Sätt ugnen på 175 grader och smöra och bröa en form
• Vispa farinsocker och ägg ljust och fluffigt med elvisp i en bunke
• Häll ner oljan i en tunn stråle samtidigt som du vispar
• Tillsätt pumpapurén och rör ihop till en jämn smet.
• Blanda alla torra ingredienser i en annan bunke och rör sedan ner blandningen i smeten
• Häll smeten i kakformen och grädda i 35-40 minuter i mitten av ugnen. Känn av med en sticka om den är klar. Ta ut och låt svalna
• Blanda ihop färskost, florsocker och citronsaft. Blir den trögflytande så tillsätt lite vatten tills du får en bra konsistens. Dela upp i två olika bunkar och tillsätt karamellfärg i den ena om du vill ha olika färger på frostingen.
• Täck toppen av kakan med glasyr och dekorera med lingon.

Nu väntar jag in de sista i familjen, sen blir det hemmamys för hela slanten. Pojkarna har beställt hemmagjorda burgare till kvällen, sen blir det nog filmmys. Måste ta igen allt mys jag missat i veckan 😜

Det är 6,5 års åldersskillnad mellan mina pojkar. Och missförstå mig rätt – de bråkar och retar förstås varandra ibland. Men allt som oftast är de otroligt gulliga tillsammans.

De leker, och i leken lär de sig så mycket. Att sätta gränser, att förstå andra och att anpassa sig. Jag försöker oftast hålla mig utanför, även när lekarna blir lite vilda. De behöver inte min inblandning hela tiden – de behöver få göra saker själva. Jag kliver bara in om det faktiskt blir farligt.

Det finaste är ändå att sitta och lyssna på deras konversationer. Som nu, när de lägger pussel ihop. Ludvig kallar Lukas för Lukisen, och Lukas har ett oändligt tålamod när han förklarar och visar. På kvällarna, när Ludvig har somnat, smyger Lukas ofta in, pussar honom på pannan och viskar att han älskar honom. Då svämmar hjärtat över ❤️