Hem

Just nu har jag så mycket i kalendern att se fram emot. Den här våren kommer att bli så otroligt rolig – fylld av upplevelser av alla de slag. Vi ska ge oss ut på äventyr med familjen samtidigt som jag har flera spännande jobbresor inplanerade. Och så närmar sig våren med stormsteg, vilket gör att allt känns lite lättare. Tänk att vi klarade det. Vi överlevde den här vintern som kändes både lång, trött och motig.

Snart ska husvagnen dessutom ut till sin sommarplats, och det känns nästan extra efterlängtat. Förra året hann vi inte bo där så många nätter, men i år ska det bli ändring på det. Jag vill hänga där oftare, bada mer och verkligen ta vara på tiden. Bara njuta.

Haha, Josef tror ibland att jag lider av någon slags diagnos – att jag måste ha en resa eller ett event inbokat för att må riktigt bra. Och vet du, han kan nog ha en poäng. Jag älskar att ha saker att se fram emot. Jag älskar också högtider och ser fram emot varenda en med stor glädje. Alla har sin egen charm och sitt eget syfte.

För det mesta känner jag mig verkligen lycklig och försöker hitta det roliga i allt. Jag läste någonstans att man varje kväll ska skriva ner tre saker man är tacksam för, och dessutom en positiv händelse från dagen. Och oj, så mycket fint som faktiskt händer. Ibland missar man det bara – för att man låter det som är jobbigt ta för stor plats.

Vissa stunder önskar man att man kunde kapsla in och spara för alltid. Bevara dem i hjärtat, såklart – men också kunna spara själva känslan, precis som den är.

Den här morgonen var en sådan stund.

Vi vaknade med bus och leenden. Redan innan vi ens hunnit kliva upp ur sängen hade en liten kropp skrattat så att den skakade. Morgonen fortsatte i samma glada anda. Storebror var det roligaste som existerade och gapskratten avlöste varandra – så mycket att det till och med råkade flyga tandkräm på golvet.

Men då var den omtänksamma storebrodern där direkt och hjälpte till att avhjälpa ”katastrofen”.

Det sista vi gjorde innan vi åkte var att tävla ut till bilen – jag mot grabbarna. De vann så klart. Men det skedde under otroliga skrattsalvor.

När jag lämnade den lilla på förskolan var han så bubblande glad att till och med pedagogerna märkte det.

Vilken underbar start på en fredag.

Jag är så tacksam över att skratten och glädjen kan leva sida vid sida med sorgen som har drabbat vår familj senaste tiden. Man behöver det – det roliga också. Och då finns det inget som slår en lycklig, bubblande treåring ❤️

Igår hade jag med mig världens coolaste kille till handbollsträningen. Han gjorde succé även hos grabbarna i laget 🙂 vi har verkligen en liten spexare hemma. ”Ta kort på mig mamma, och skicka till mormor”
Dagarna den här veckan går verkligen i ett, har varit träningar, OS och nu ikväll är det föräldramöte med fotbollen. vissa perioder känns som att de är svårare när det gäller livspusslet än andra. Dock är det lite nedräkning, för snart är det sportlov och då får vi vara lite lediga. Vi ska även börja lovet med handboll i Hudiksvall. Då lyxar vi till det med en hotellnatt, till barnens stora förtjusning. Tror att det kommer att bli väldigt mysigt.

Middagsmässigt har inspirationen varit lite dalande, och det har blivit ganska mycket ”vardagsmat” såsom korv och makaroner och liknande. Inte det roligaste att dela med sig med. Ikväll blir det dock lax med asiatisk touch och pak-choi. Tror det kommer att gillas av familjen. Lax är också så tacksamt för det går relativt fort att laga, perfekt när kvällarna inte erbjuder hur mycket tid som helst.

Tovigt hår och rödrosig. Idag har vi varit i skidbacken en vända. Vi har sån tur att vi bara bor 10 minuter från Romme Alpin. Ser till och med backarna från köksfönstret. För Ludvig lossnade det riktigt och han åkte själv ner för barnbacken. Nästa år tror jag att vi kan ge oss på de stora backarna, hela familjen. Vi har även haft kusin Steven här på besök så han hängde på till backen. När vi kom hem blev det lunch i form av köttbullar och gräddsås. Mums.

En riktigt fin söndag med andra ord!

Efter fredagsdrink, fredagstacos och fredagsmyset blev jag själv i vardagsrummet. Jag vill nämligen se OS-invigningen men ingen annan i familjen är speciellt intresserad.

Tycker att det är mysigt, och jag gillar att se OS. Det kommer att bli en del sport de närmsta dagarna, de får resten stå ut med 😂